Detta eftersom kardiovaskulär risk ökar redan över cirka 115/75 mmHg (Lewington et al., The Lancet, 2002, DOI: 10.1016/S0140-6736(02)07799-5) och intensiv blodtryckskontroll till under 120 mmHg minskar risken för hjärt-kärlhändelser och dödlighet (SPRINT Research Group, NEJM, 2015, DOI: 10.1056/NEJMoa1511939).
Detta intervall är inte en officiell behandlingsgräns utan en riskoptimerad zon baserad på epidemiologiska data och randomiserade studier.
Blodtrycket är en av de starkaste modifierbara riskfaktorerna för förtida död. I en metaanalys av över 1 miljon vuxna ökade risken för död i ischemisk hjärtsjukdom och stroke kontinuerligt för varje 20 mmHg högre systoliskt blodtryck eller 10 mmHg högre diastoliskt, även inom det kliniska normalintervallet (Lewington et al., The Lancet, 2002, DOI: 10.1016/S0140-6736(02)07799-5).
I den randomiserade SPRINT-studien minskade intensiv blodtryckskontroll (<120 mmHg) den relativa risken för hjärt-kärlhändelser med cirka 25 % och total dödlighet med cirka 27 % jämfört med standardmålet <140 mmHg (SPRINT Research Group, NEJM, 2015, DOI: 10.1056/NEJMoa1511939).
Detta visar att blodtryck inte bara är en markör – det är en påverkbar faktor som direkt påverkar livslängd.
120/80 mmHg betraktas som normalt enligt många riktlinjer, men normalt är inte nödvändigtvis optimalt. Epidemiologiska data visar att risken för hjärt-kärlsjukdom börjar öka redan över cirka 115/75 mmHg, vilket innebär att 120/80 kan vara acceptabelt men inte det intervall där risken är som lägst.
Samtidigt finns det en nedre gräns. Mycket lågt diastoliskt blodtryck (<60–65 mmHg) har i vissa studier kopplats till ökad risk, sannolikt på grund av försämrad kranskärlsperfusion (McEvoy et al., JAMA Cardiology, 2016).
Det optimala intervallet verkar därför ligga i ett spann där trycket är tillräckligt lågt för att minska kärlskada men inte så lågt att perfusionen påverkas negativt.
Högt blodtryck i medelåldern är en av de starkaste modifierbara riskfaktorerna för senare kognitiv svikt. Kroniskt förhöjt tryck skadar hjärnans små blodkärl, vilket leder till så kallad cerebral small vessel disease och white matter-förändringar som är kopplade till både vaskulär demens och ökad risk för Alzheimers sjukdom.
I SPRINT MIND (Williamson et al., JAMA, 2019, DOI: 10.1001/jama.2018.21442) visade intensiv blodtryckskontroll (<120 mmHg) en signifikant minskning av mild kognitiv svikt jämfört med standardmål (<140 mmHg). Även om studien inte visade statistiskt säkerställd minskning av sannolik demens, minskade den kombinerade risken för MCI eller demens.
Detta talar för att blodtryckskontroll i medelåldern är en långsiktig investering i hjärnhälsa.
Ett alltför lågt blodtryck är inte heller optimalt.
Studier har visat en så kallad J-kurva, där mycket lågt diastoliskt tryck (<60–65 mmHg) kan vara kopplat till ökad kardiovaskulär risk, sannolikt på grund av försämrad kranskärlsperfusion (McEvoy et al., JAMA Cardiology, 2016).
Symtom på för lågt blodtryck kan inkludera:
För friska vuxna utan symtom är dock ett systoliskt tryck runt 105–110 mmHg vanligtvis ofarligt.
Utifrån tillgänglig evidens kan blodtryck delas in enligt följande longevity-perspektiv:
| Nivå | Systoliskt (mmHg) | Diastoliskt (mmHg) | Longevity-bedömning |
|---|---|---|---|
| 🔵 Optimalt | 105–115 | 65–75 | Lägst observerad vaskulär risk |
| 🟢 Mycket bra | 115–120 | 70–80 | Nära optimalt |
| 🟡 Acceptabelt | 120–125 | 75–80 | Risk börjar öka gradvis |
| 🟠 Suboptimalt | 125–130 | 80–85 | Ökad långsiktig risk |
| 🔴 Bör åtgärdas | >130 | >80–85 | Tydlig riskökning |
Detta är inte behandlingsgränser utan en riskoptimerad tolkning av epidemiologiska och kliniska data.
Ett normalt blodtryck enligt svensk sjukvård (1177.se) definieras vanligen som under 140/90 mmHg vid upprepade mätningar. Hemmablodtryck anses normalt under cirka 135/85 mmHg.
Normalt innebär dock inte att risken är minimal. För en mer detaljerad genomgång av riktlinjer, åldersintervall och internationella klassificeringar, se artikeln:
👉 Vad är normalt blodtryck?
Blodtrycket påverkas starkt av livsstilsfaktorer. De mest väldokumenterade åtgärderna inkluderar:
En översikt av interventionsstudier visar att en sänkning av systoliskt blodtryck med 10 mmHg kan minska risken för större kardiovaskulära händelser med cirka 20 %.
För en detaljerad genomgång av exakta effekter i mmHg per åtgärd, se:
👉 8 sätt att sänka blodtrycket
👉 Mat som sänker blodtrycket
Blodtryckets påverkan är kumulativ. Det handlar inte om en enskild mätning utan om den genomsnittliga belastningen över tid.
Ju tidigare i livet trycket optimeras, desto större är den potentiella vinsten i hälsospann.
För friska vuxna som vill maximera sin tid i god hälsa talar tillgänglig evidens för att:
är associerat med lägst långsiktig risk, utan att ligga i intervallet där för lågt tryck kan ge negativa effekter.
Blodtryck är en av de mest kraftfulla, mätbara och påverkbara faktorerna för lång livslängd.
Läs även: Styrketräning för longevity
Ett optimalt blodtryck för lång livslängd ligger sannolikt omkring 105–115 mmHg systoliskt och 65–75 mmHg diastoliskt hos friska vuxna. Forskning visar att den kardiovaskulära risken börjar öka redan över cirka 115/75 mmHg. Samtidigt bör trycket inte vara för lågt, då mycket lågt diastoliskt blodtryck kan påverka perfusionen negativt.
Enligt svensk vård definieras högt blodtryck vanligtvis som 140/90 mmHg eller högre vid upprepade mätningar. Vid hemmamätning används ofta gränsen 135/85 mmHg. Normalt betyder dock inte att risken är minimal, utan endast att behandling vanligtvis inte krävs.
Ja. En stor metaanalys med över 1 miljon individer visade att risken för död i hjärt-kärlsjukdom ökar kontinuerligt för varje 20 mmHg högre systoliskt blodtryck. Randomiserade studier har också visat att sänkning av blodtrycket minskar risken för hjärtinfarkt, stroke och total dödlighet.
120/80 mmHg betraktas som normalt enligt många riktlinjer. Epidemiologiska data tyder dock på att risken är något lägre vid nivåer närmare 110–115 systoliskt. Det innebär att 120/80 är bra, men sannolikt inte det intervall där risken är som allra lägst.
Kroniskt förhöjt blodtryck kan skada hjärnans små blodkärl och öka risken för kognitiv svikt. Studier har visat att intensiv blodtryckskontroll kan minska risken för mild kognitiv nedsättning. Det gör blodtrycket till en viktig faktor även för långsiktig hjärnhälsa.
Rekommendationerna för blodtryck skiljer sig åt i världen och i Sverige är normalvärdena exempelvis högre än i USA. Tyvärr är det inte alltid optimal hälsa som styr vårdens riktlinjer utan de tar även kapacitet och andra variabler i sina rekommendationer.
Satsar du på longevity och att optimera dina år i bra hälsa, så tycker jag att du ska sikta på att optimera ditt blodtryck, snarare än att satsa på det normala. Mät gärna ditt blodtryck varje vecka eller månad, en gång på morgonen och en gång på kvällen, och registrera dina värden så att du kan följa dem över tid.
Läs gärna mer om vad Longevity innebär.
1177.se
Lewington, S., et al. (2002). Age-specific relevance of usual blood pressure to vascular mortality. The Lancet, 360(9349), 1903-1913. DOI: 10.1016/S0140-6736(02)07799-5
SPRINT Research Group. (2015). A randomized trial of intensive versus standard blood-pressure control. New England Journal of Medicine, 373, 2103-2116. DOI: 10.1056/NEJMoa1511939
Williamson, J. D., et al. (2019). Effect of intensive vs standard blood pressure control on probable dementia and cognitive outcomes: Results from the SPRINT MIND randomized clinical trial. JAMA, 321(6), 553-561. DOI: 10.1001/jama.2018.21442
McEvoy, J. W., et al. (2016). Diastolic blood pressure, subclinical myocardial damage, and cardiac events. JAMA Cardiology.
Whelton, P. K., et al. (2018). 2017 ACC/AHA guideline for high blood pressure in adults. Hypertension, 71(6), e13–e115. DOI: 10.1161/HYP.0000000000000065
Dela gärna denna artikel
Fler artiklar på samma tema
Midjemått – gränsvärde för bukfetma
Det allra farligaste fettet på din kropp är det som är på buken. Ett tydligt tecken på att du samlat på dig mycket ohälsosamt fett är att ditt midjemått ökar. Ett sätt att ta reda på om din vikt är hälsosam är därför att mäta måttet runt din midja.
Sömn och viktnedgång (viktuppgång)
Om man sover dåligt så visar forskning att det är svårare att gå ner i vikt. Dålig sömn kan till och med förklara varför vissa personer drabbas av fetma.
Maxpuls och vilopuls är värden som ofta används vid träning. Maxpulsen används primärt för att säkerställa att intensiteten är på rätt nivå och vilopulsen används sedan för att till viss del utvärdera resultatet av en lång tids träning.
Jojobantning – 14 nackdelar med jojobantning
En del av mina klienter vill varje vår snabbt gå ner i vikt inför sommaren för att sedan åter igen lägga på sig ett antal nya kilon under hösten och vintern. Detta sätt att ständigt pendla i vikt kallas för jojobantning.
Periodisk fasta är när man alternerar fasta och ätande under fördefinierade perioder. Exempel på detta är att fasta under 2 dagar och äta under 5 dagar s.k. 5:2. Många använder periodisk fasta för att gå ner i vikt men det finns även en del andra fördelar enligt förespråkarna.
Finns det ett samband mellan föräldrars och barns livslängd
Barn till föräldrar som blivit väldigt gamla lever ofta själv länge och har en lägre risk för flera åldersrelaterade sjukdomar. I denna artikel reder vi ut hur förväntad livslängd och ålder ärvs mellan generationer.
Longevity
Vill du leva fler år med hög livskvalitet? Då är min guide till longevity en riktigt bra början. Guiden är på 28 sidor och innehåller verktyg, tips och information om hur du kan påbörja och optimera din resa mot ett längre, friskare och starkare liv. Guiden är helt gratis.
Ange din e-post för att få guiden skickad till dig.
Genom att skicka din e-post så godkänner du att vi lagrar din e-post och att vi skickar dig regelbunden information om kost, träning och hälsa för ett långt liv. Du kan när du vill avbryta prenumerationen via länken längst ner i alla våra mail.
Guide över fiberrika livsmedel
Vill du ha ha en guide över fiberrika livsmedel och produkter skickad till din mailbox? Fyll då i dina uppgifter här nedanför så får då tillgång till guiden så snart du bekräftat din e-post.
Genom att fylla i och skicka in dina uppgifter detta formulär så ger du oss rätt att spara dina uppgifter. Du kommer att skrivas upp på vår e-postlista och få regelbundna mail om kost, träning och hälsa för ett långt och friskt liv. Du kan när som helst enkelt avprenumerera via länken längst ner i mailet.
Vill du ha meny och inköpslista på Rikshospitaldieten skickad till din mailbox så fyll i dina uppgifter här nedanför. Du får då tillgång till meny och inköpslista i ett utskriftsvänligt format.
Genom att fylla i och skicka in dina uppgifter detta formulär så ger du oss rätt att spara dina uppgifter. Du kommer att skrivas upp på vår e-postlista och få regelbundna mail om kost, träning och hälsa för ett långt och friskt liv. Du kan när som helst enkelt avprenumerera via länken längst ner i mailet.
