Skillnaden mellan könen har dock minskat under de senaste decennierna, vilket delvis hänger ihop med att fler män i dag lever en hälsosammare livsstil än tidigare generationer. Men vad ligger egentligen bakom skillnaden, är det biologi, livsstil, eller en kombination? Har det alltid sett ut såhär? Och åldras män rentav snabbare än kvinnor, rent kroppsligt? I den här artikeln reder vi ut vad forskningen faktiskt säger.

Beror det på livsstil eller biologi?

Forskning pekar på att livsstil och sociala faktorer väger tyngre än de rent biologiska skillnaderna, även om båda spelar in. En svensk studie som undersökte den minskande livslängdsskillnaden mellan 1997 och 2014 fann att mer än 75 procent av gapet kan förklaras av icke-biologiska faktorer, det vill säga beteende, livsstil och sociala roller, snarare än medfödda biologiska skillnader.

Tittar man på de 40 vanligaste orsakerna till kortare livslängd så är faktiskt hela 33 av dem, till nackdel för männen. 

De biologiska faktorerna

Kvinnor har en genetisk och hormonell fördel som forskare har studerat i decennier:

• Könskromosomer: Kvinnor har två X-kromosomer, män har en X och en Y. X-kromosomen innehåller omkring 800 proteinkodande gener, många kopplade till immunförsvaret. Har en kvinna en skadad gen på den ena X-kromosomen kan den andra kompensera, den möjligheten saknar män helt.
• Östrogen: Hormonet tycks ha en skyddande effekt på blodkärlen genom att minska inflammation och verka antioxidativt, vilket bidrar till att hjärt- och kärlsjukdom i genomsnitt drabbar män omkring tio år tidigare i livet än kvinnor.
• Immunförsvar: Kvinnor har generellt ett mer aktivt immunförsvar, vilket ger bättre motståndskraft mot infektioner men samtidigt löper de högre risk för autoimmuna sjukdomar.

Forskarna är dock överens om att ingen enskild biologisk hypotes ensam kan förklara hela skillnaden då stödet för flera av teorierna är fortsatt svagt eller blandat.

Livsstilsfaktorerna väger tyngre

Den större delen av förklaringen ligger i beteenden och levnadsvanor som historiskt varit vanligare bland män:

• Rökning: Ökningen av rökning bland män under 1900-talet var en av de enskilt viktigaste orsakerna till att livslängdsgapet vidgades. När rökningen sedan minskade, minskade även skillnaden i livslängd. I Sverige röker dessutom fler kvinnor än män.
• Alkohol: I Sverige är det omkring tre gånger vanligare att män dör av alkoholrelaterade orsaker än att kvinnor gör det.
• Risktagande och yrkesrisker: Män är historiskt överrepresenterade i olyckor, våld och riskfyllda yrken, vilket särskilt syns i dödlighet bland unga och medelålders män.
• Vårdsökande beteende: Kvinnor söker i genomsnitt vård tidigare och oftare vid symtom, vilket kan bidra till tidigare diagnos och behandling av allvarliga sjukdomar.

Slutsatsen från forskningen är alltså att biologin ger kvinnor ett visst försprång, men att skillnaden i hur länge kvinnor och män faktiskt lever i praktiken till största delen formas av levnadsvanor, arbetsliv och samhälleliga faktorer, sådant som kan förändras över tid.

Är du intresserad av Longevity? Prenumerera i så fall på mitt nyhetsbrev. Varannan vecka får du då ett nyhetsbrev innehållande mängder av hälsotips för alla som inte bara vill leva längre, utan som vill vara starkare, friskare och lyckligare.  PRENUMERERA HÄR.

Just nu får du som prenumerant även ta del av min kostnadsfria Longevity-guide på svenska.

Hur såg det ut förr? En historisk tillbakablick

Skillnaden mellan könen är inget nytt fenomen. I Sverige har kvinnor levt något längre än män ända sedan 1750-talet, då landets första nationella statistik över medellivslängd togs fram. Under perioden 1751–1790 var medellivslängden 33,7 år för män och 36,6 år för kvinnor – en skillnad på nästan tre år, alltså i samma storleksordning som i dag, fast på en betydligt lägre nivå.

Under 1800-talets sista decennier hade medellivslängden stigit till ungefär 51 år för män och 54 år för kvinnor. Fram till omkring år 1900 berodde ungefär hälften av hela könsskillnaden i livslängd på högre spädbarnsdödlighet bland pojkar jämfört med flickor, pojkar föds oftare för tidigt och är mer sårbara för infektioner under sina första levnadsår.

Under 1900-talet vidgades klyftan mellan könen successivt, och nådde sin högsta nivå i Sverige omkring 1978. Orsaken var till stor del den kraftiga ökningen av rökning bland män, som drev upp dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och lungcancer. Sedan dess har gapet krympt igen: från 5,2 år 1997 till 3,4 år 2018, en minskning som forskare framför allt kopplar till minskad rökning bland män och kraftigt minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom hos båda könen.

Under 1950-talet var medellivslängden i Sverige omkring 71 år för män och 74 år för kvinnor. Den kraftiga ökningen sedan dess förklaras historiskt sett främst av minskad spädbarnsdödlighet, medan den fortsatta ökningen i modern tid i stället beror på minskad dödlighet i högre åldrar.

Läs även: Så många kalorier gör du av med på ett dygn? | Träning för ett långt liv

Åldras män snabbare än kvinnor?

Frågan handlar inte bara om hur länge man lever, utan om hur snabbt kroppen faktiskt åldras rent biologiskt och här ger modern forskning ett tydligt svar: ja, allt tyder på att män åldras snabbare än kvinnor, oavsett livsstil.

En stor tvillingstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journals of Gerontology undersökte 2 240 tvillingar med hjälp av så kallade epigenetiska klockor, en metod som mäter biologisk ålder utifrån kemiska förändringar i DNA:t (DNA-metylering), snarare än det kronologiska antalet levnadsår. Resultatet visade att män biologiskt sett var äldre än sina kvinnliga tvillingsyskon redan i 20-årsåldern, med i genomsnitt ett års skillnad. I 50-årsåldern hade skillnaden vuxit till fyra år.

Det mest slående i studien var att livsstilsfaktorer inte kunde förklara hela skillnaden mellan könen. Rökning förklarade en del av gapet hos de äldre tvillingparen, men inte hos de yngre. Det stärker bilden av att en del av mäns snabbare biologiska åldrande är kopplat till grundläggande skillnader i cellernas åldrandeprocess, inte enbart till hur de lever.

Forskarna beskriver detta som en del av ”den manlig-kvinnliga hälsoparadoxen”: kvinnor har lägre biologisk åldrandetakt och bättre kognitiv förmåga högre upp i åldrarna, trots att de sammantaget rapporterar mer sjukdom och nedsatt hälsa under livet. Män dör alltså i genomsnitt tidigare av allvarligare, ofta dödliga sjukdomar (som hjärt-kärlsjukdom), medan kvinnor oftare lever längre men med fler kroniska, icke-dödliga besvär.

Finns det platser i världen där män blir äldre än kvinnor?

Med dagens data: nej. Enligt Our World in Data hade samtliga länder i världen 2023 en högre medellivslängd för kvinnor än för män utan undantag. Skillnaden varierar dock kraftigt. 

Störst är gapet i länder som Ryssland, Vitryssland och Ukraina, där kvinnor i genomsnitt lever över tio år längre än män till stor del på grund av mycket hög dödlighet bland yngre och medelålders män kopplad till alkohol, olyckor och hjärt-kärlsjukdom. I andra länder, som Nigeria, är skillnaden mindre än två år.

Det är dock ett relativt nytt fenomen att mönstret är så entydigt globalt. År 2006 var första gången i den moderna statistikens historia som kvinnor kunde förväntas leva längre än män i så gott som samtliga länder i världen samtidigt. Fram till nyligen fanns det länder, bland andra Indien, Bangladesh, Pakistan och Iran, där män faktiskt hade en högre medellivslängd än kvinnor.

Förklaringen handlar sällan om biologi och nästan alltid om ojämlik tillgång till vård och mat samt strukturell diskriminering av flickor och kvinnor. I fattigare länder med bristande mödravård är risken för att dö i samband med graviditet och förlossning betydligt högre, vilket historiskt har slagit hårt mot kvinnors förväntade livslängd. 

I vissa samhällen har flickor även fått sämre tillgång till mat, sjukvård och omsorg än pojkar, vilket ökat dödligheten bland flickor och unga kvinnor. I takt med att mödradödligheten minskat kraftigt globalt, i vissa länder med över 70 procent på två decennier har den naturliga, biologiska fördelen för kvinnor kunnat slå igenom även i de länder där den tidigare dolts av strukturella orättvisor.

Några sista ord om varför kvinnor blir äldre än män

Kvinnor lever längre än män i Sverige och i praktiskt taget hela världen i dag. Den största delen av skillnaden, sannolikt över 75 procent, förklaras av livsstilsfaktorer som rökning, alkohol, risktagande och yrkesrisker, vilket också är anledningen till att gapet krymper i takt med att fler män lever hälsosammare. 

Det positiva, för män, är att förklaringen till varför kvinnor lever längre än män främst handlar om livsstil, vilket vi kan påverka. Hela syftet med Lev till 100 är att hitta vägar för att leva längre, friskare och starkare. Vill du också leva längre och ha fler friska år? Prenumerera på mitt nyhetsbrev för regelbundna tips för att optimera din hälsa genom rätt livsstilsval. 

PS. Ett enkelt sätt att komma i gång är att motionera regelbundet, äta varierat med mycket fibrer och protein och genom att undvika övervikt.