Det är viktigt att förstå att normalt inte betyder riskfritt. Det betyder att blodtrycket ligger under den nivå där vården vanligtvis rekommenderar behandling.
När du mäter blodtrycket får du två siffror, till exempel 120/80.
Blodtrycket varierar naturligt under dagen. Det påverkas av stress, fysisk aktivitet, sömn, koffein och hur du sitter när du mäter. Därför är det trenden över tid som är viktigare än en enskild mätning.
För att visuellt förstå varför ett högt blodtryck är problematiskt så kan du föreställa dig att blodet vid ett för högt blodtryck far runt i kroppen som en tryckvåg i en flod, när man i själva verket vill att det lugnt porlar fram på ett kontrollerat sätt. Det höga trycket gör att blodet nöter på kärlen i kurvorna och på sikt sliter detta sönder kärlväggen. I trasiga kärl kan blod lättare levra sig och en blodpropp kan bildas.
Nedan ser du hur blodtryck vanligtvis klassificeras inom svensk sjukvård:
| Klassificering | Systoliskt (mmHg) | Diastoliskt (mmHg) |
|---|---|---|
| Optimalt | <120 | <80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högnormalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 | ≥180 | ≥110 |
| Isolerad systolisk hypertoni | ≥140 | <90 |
Hypertoni är det medicinska ordet för högt blodtryck. För att ställa diagnos krävs upprepade mätningar, ofta både på mottagning och hemma.
Vid hemmamätning används som sagt ofta gränsen 135/85 mmHg som övre normalgräns.
I Sverige har runt en fjärdedel av befolkningen högt blodtryck och utöver detta så har många även ett förhöjt blodtryck. Blodtrycket stiger med åldern så om du är ung och ligger i gränslandet så är risken stor att det blir för högt när du är äldre.
Läs även: Vad är ett optimalt blodtryck för longevity?
I USA används en striktare klassificering än i Sverige och Europa. År 2017 sänkte American Heart Association (AHA)och American College of Cardiology (ACC) gränsen för vad som räknas som högt blodtryck.
Enligt AHA/ACC ser indelningen ut så här:
| Kategori | Systoliskt | Diastoliskt |
|---|---|---|
| Normalt | <120 | och <80 |
| Förhöjt | 120–129 | och <80 |
| Hypertoni steg 1 | 130–139 | eller 80–89 |
| Hypertoni steg 2 | ≥140 | eller ≥90 |
Det innebär att ett blodtryck på 130/80 klassas som hypertoni steg 1 i USA, medan det i Sverige ofta betraktas som normalt-högt men inte nödvändigtvis behandlingskrävande direkt.
Det är därför appar, exempelvis iPhone Hälsa, kan visa “förhöjt blodtryck” även om du enligt svenska riktlinjer fortfarande ligger inom normalområdet.
Den amerikanska modellen är mer riskbaserad och syftar till att identifiera risk tidigare, inte nödvändigtvis att medicinera fler direkt.
Ja, 120/80 mmHg betraktas som ett normalt och bra blodtryck hos vuxna. Det ligger inom gränsen för vad både svensk och europeisk vård klassar som normalt.
För de flesta innebär 120/80 att blodtrycket inte kräver någon åtgärd. Det är ett stabilt och sunt värde. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att blodtryck är ett spektrum – risken för hjärt-kärlsjukdom ökar gradvis, inte vid en exakt gräns.
Om du konsekvent ligger runt 120/80 och mår bra finns det alltså ingen anledning till oro.
130/80 mmHg är inte akut farligt, men det ligger högre än det som anses optimalt.
I Sverige betraktas 130/80 ofta som ett förhöjt men inte behandlingskrävande blodtryck, särskilt om du i övrigt är frisk. I USA klassas samma värde som hypertoni steg 1, vilket kan leda till att appar markerar det som avvikande.
Om du ligger runt 130/80 är det klokt att:
Det är framför allt den långsiktiga trenden som avgör risk, inte en enstaka mätning.
Riktlinjerna skiljer inte mellan män och kvinnor när det gäller gränsvärden för normalt blodtryck. Ett blodtryck under 140/90 mmHg betraktas generellt som normalt oavsett kön.
Däremot kan genomsnittliga nivåer skilja sig något mellan grupper och över livets olika faser. Exempelvis kan blodtrycket påverkas av hormonella förändringar hos kvinnor, och män tenderar statistiskt att utveckla högt blodtryck något tidigare i livet.
Men själva definitionen av vad som är normalt är densamma.
Om du är äldre än 65 så kan övertrycket vara 5-10 mmHg högre. Blodtrycket stiger ofta naturligt med åldern eftersom blodkärlen blir stelare. Det innebär att ett värde som är vanligt hos en 65-åring kan vara högre än hos en 30-åring.
Samtidigt gäller samma medicinska gränser även för äldre. Att blodtrycket “brukar stiga” betyder inte att det är riskfritt.
För yngre personer kan ett värde i den övre normalzonen vara en signal om att följa utvecklingen noggrant. För äldre kan behandlingsmålen ibland anpassas individuellt beroende på allmän hälsa och andra sjukdomar.
Högt blodtryck innebär att hjärtat och blodkärlen belastas mer än de är byggda för över tid. Problemet är att det sällan känns. Du kan ha förhöjda värden i flera år utan symtom, samtidigt som kärlen långsamt påverkas.
På sikt ökar risken för:
Risken stiger gradvis ju högre blodtrycket är och ju längre tiden går. Det är därför regelbunden mätning är viktig, även om du känner dig helt frisk.
Vill du veta vilket blodtryck som är kopplat till lägst långsiktig risk och hur det relaterar till livslängd, kan du läsa vår fördjupning om optimalt blodtryck för longevity.
Ja, även mycket lågt blodtryck kan vara ett problem, särskilt om det ger symtom.
Tecken på för lågt blodtryck kan vara:
Hos äldre kan lågt blodtryck öka risken för fall. Om du mår bra och inte har symtom är ett lägre blodtryck däremot oftast inget problem.
Du bör kontakta vården om du vid upprepade mätningar ligger runt 140/90 mmHg eller högre. Det gäller särskilt om du har andra riskfaktorer som diabetes, njursjukdom, övervikt, rökning eller tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Om du mäter hemma och får värden över 135/85 mmHg vid flera tillfällen kan det också vara klokt att boka en kontroll.
Sök akut vård om du får mycket höga värden, till exempel 180/120 mmHg eller högre, särskilt om det kombineras med symtom som:
En enstaka hög mätning utan symtom är sällan farlig i sig, men den bör följas upp. Är du osäker kan du alltid mäta om efter fem minuters vila i lugn miljö. Blodtrycket varierar under dagen och påverkas av stress, fysisk aktivitet och koffein.
Ja, 120/80 mmHg räknas som ett normalt och bra blodtryck hos vuxna. Det ligger inom intervallet som svensk och europeisk vård klassar som normalt. För de flesta innebär detta att ingen medicinsk åtgärd behövs.
130/80 mmHg är inte akut farligt, men det ligger över det optimala intervallet. I Sverige betraktas det ofta som högnormalt eller lätt förhöjt beroende på sammanhang. Det är klokt att följa värdet över tid och se över livsstilsfaktorer.
Gränsvärdena är desamma för män och kvinnor. Ett blodtryck under 140/90 mmHg betraktas generellt som normalt i klinisk praxis. Däremot kan genomsnittsnivåer variera något mellan individer och åldersgrupper.
Riktlinjerna skiljer inte mellan kvinnor och män när det gäller definitionen av normalt blodtryck. Ett värde under 140/90 mmHg räknas generellt som normalt. Hormonella förändringar och ålder kan dock påverka nivåerna över tid.
Blodtrycket stiger ofta naturligt med åldern eftersom blodkärlen blir stelare. Samtidigt gäller samma medicinska gränser oavsett ålder. Att ett högre blodtryck är vanligt hos äldre betyder inte att det är riskfritt.
Vid hemmamätning används ofta gränsen 135/85 mmHg som övre normalnivå. Hemmavärden tenderar att vara något lägre än mottagningsvärden. Det är viktigt att mäta i vila och följa utvecklingen över flera dagar.
Ett normalt blodtryck i Sverige ligger generellt under 140/90 mmHg, medan värden under 135/85 mmHg ofta används som gräns vid hemmamätning. Intervallet 120–129/80–84 klassas som normalt och 130–139/85–89 som högnormalt, vilket innebär att det inte är hypertoni men att risken över tid kan vara något förhöjd.
Ett värde som 120/80 betraktas som bra och stabilt. Ett blodtryck runt 130/80 är inte farligt i sig, men kan vara en signal att följa utvecklingen och se över livsstilsfaktorer (läs gärna: 8 sätt att sänka ditt blodtryck på naturlig väg).
Det viktigaste är inte en enskild mätning utan hur blodtrycket ser ut över tid. Regelbunden kontroll ger dig bättre förutsättningar att agera tidigt om värdena börjar stiga. Jag rekommenderar dig att åtminstone kontrollera ditt blodtryck två gånger per år.
Vill du veta vilket blodtryck som är kopplat till absolut lägst långsiktig risk och hur du kan optimera det för ett långt och friskt liv, kan du läsa vår fördjupning om optimalt blodtryck för longevity.
Williams, B., et al. (2018).
2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. European Heart Journal, 39(33), 3021–3104.
https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehy339
→ Klassificering av optimalt, normalt, högnormalt och hypertoni.
Whelton, P. K., Carey, R. M., Aronow, W. S., et al. (2018).
2017 ACC/AHA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults. Hypertension, 71(6), e13–e115.
https://doi.org/10.1161/HYP.0000000000000065
→ Amerikansk klassificering som används i många appar.
Lewington, S., Clarke, R., Qizilbash, N., Peto, R., Collins, R. (2002).
Age-specific relevance of usual blood pressure to vascular mortality. The Lancet, 360(9349), 1903–1913.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(02)07799-5
→ Visar att risk ökar gradvis från cirka 115/75 mmHg.
Muntner, P., et al. (2019).
Measurement of Blood Pressure in Humans: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension, 73(5), e35–e66.
https://doi.org/10.1161/HYP.0000000000000087
→ Rekommendationer kring korrekt mätning och hemmablodtryck.
Region Skåne – Vårdgivare Skåne.
Hypertoni – vårdriktlinjer.
https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/hjarta-och-karl/ako/hypertoni/
→ Svensk klinisk praxis.
1177 Vårdguiden.
Högt blodtryck (hypertoni).
https://www.1177.se
→ Patientinformation och svenska gränsvärden
Dela gärna denna artikel
Fler artiklar på samma tema
Styrketräning för styrka och muskeltillväxt
Styrketräning för styrka och muskeltillväxt bygger på samma grundläggande biologiska principer. Skillnaden mellan att bli starkare och att bygga större muskler handlar i första hand om hur träningen doseras och prioriteras, inte om helt olika träningsformer. I praktiken innebär det att samma övningar, samma rörelser och ofta samma träningsprogram kan användas för båda målen, men med olika betoning på belastning, volym och intensitet.
Du kan till viss del påverka hur gammal du blir, men det handlar också till stor del om gener och hormoner som du däremot inte kan påverka. Hur gamla blir vi då i genomsnitt i Sverige?
Styrketräning för barn och ungdomar i åldern 8-16 år
Under många år sa man att det var skadligt för barn att styrketräna. Du har säkert hört att man kan stanna i växten om man tränar med vikter (vilket är fel). Idag vet man att träning är bra för oss, både för barn och vuxna.
Hur många gånger ska man tugga maten?
När jag var liten så hörde jag alltid att man ska tugga maten 30 gånger per tugga. Var det råd kommer ifrån det vet jag inte, men det jag vet idag är att det inte finns någon officiell rekommendation.
Vilopuls – vad är normalt och hur påverkar man sin vilopuls?
I västvärlden så är hjärt- och kärlsjukdom en av de vanligaste dödsorsakerna som drabbar ungefär en av fem människor. En lägre vilopuls är en stark indikator på att du lever hälsosamt och att du har lägre risk att drabbas av sjukdom kopplat till hjärthälsa.
Fibrer – rätt mängd för optimal hälsa
Fibrer är viktiga för att tarmens normala funktion, men det ger även många andra både direkta och indirekta fördelar för din hälsa. Du minskar risken för flera av våra vanligaste sjukdomar och lägger grunden för ett liv med mer ork, bättre metabolism och lägre inflammation. Studier har idag även slagit fast fibrer kan göra så att du lever längre.
Longevity
Vill du leva fler år med hög livskvalitet? Då är min guide till longevity en riktigt bra början. Guiden är på 28 sidor och innehåller verktyg, tips och information om hur du kan påbörja och optimera din resa mot ett längre, friskare och starkare liv. Guiden är helt gratis.
Ange din e-post för att få guiden skickad till dig.
Genom att skicka din e-post så godkänner du att vi lagrar din e-post och att vi skickar dig regelbunden information om kost, träning och hälsa för ett långt liv. Du kan när du vill avbryta prenumerationen via länken längst ner i alla våra mail.
Guide över fiberrika livsmedel
Vill du ha ha en guide över fiberrika livsmedel och produkter skickad till din mailbox? Fyll då i dina uppgifter här nedanför så får då tillgång till guiden så snart du bekräftat din e-post.
Genom att fylla i och skicka in dina uppgifter detta formulär så ger du oss rätt att spara dina uppgifter. Du kommer att skrivas upp på vår e-postlista och få regelbundna mail om kost, träning och hälsa för ett långt och friskt liv. Du kan när som helst enkelt avprenumerera via länken längst ner i mailet.
Vill du ha meny och inköpslista på Rikshospitaldieten skickad till din mailbox så fyll i dina uppgifter här nedanför. Du får då tillgång till meny och inköpslista i ett utskriftsvänligt format.
Genom att fylla i och skicka in dina uppgifter detta formulär så ger du oss rätt att spara dina uppgifter. Du kommer att skrivas upp på vår e-postlista och få regelbundna mail om kost, träning och hälsa för ett långt och friskt liv. Du kan när som helst enkelt avprenumerera via länken längst ner i mailet.
