Blodsocker (glukos) är den mängd socker (glukos) som finns fritt i ditt blod vid ett specifikt tillfälle. Glukos är en viktig energikälla för kroppen, framför allt för hjärnan som nästan uteslutande använder glukos som bränsle.
Glukos får du från maten du äter främst kolhydrater. Några exempel på livsmedel som innehåller glukos är bröd, ris, pasta och socker. Glukos kan du även få från protein, men det kräver då att levern omvandlar proteinet till glukos.
När glukos finns i blodet så stiger ditt blodsocker. För att cellerna ska kunna ta upp glukos från blodet så krävs i sin tur insulin, som är ett hormon som kommer från bukspottkörteln.
Blodsocker är enkelt uttryckt den mängd glukos som finns fritt i ditt blod just nu. Det mäts i mmol/L vilket står för millimol per liter och är ett mått på hur mycket glukos det finns i varje liter blod.
För att få ett korrekt värde för sitt blodsocker så bör man mäta det direkt på morgonen, så att man får det som kallas fasteblodsockret. Detta bör normalt ligga på 4-6 mmol/L (när du inte ätit på minst 10 timmar) om du inte är diabetiker och 5-7 mmol/L om du är diabetiker. Är du frisk och inte har diabetes så ska värdet efter måltidligga under 8 mmol/L och på 5-10 mmol/L om du har diabetes.
Enligt WHO så ska blodsockervärdet ligga på 3,9-5,6 mmol/L för att anses normalt. I folkhälsorapporten definieras högt blodsocker som 5,4 mmol/L eller högre, då risken för flera välfärdssjukdomar och för ökad dödlighet höjs redan i den övre delen av normalspannet.
När man kollar om en person har diabetes så mäter man halten av P-Glukos. Referensintervallet för fastevärden för P-Glukos anges enligt 1177 till 4,0 till 6,0 mmol/L. Det brukar anges som fP-Glukos. Det kan dock vara normalt att ha värden upp till till 8,7 mmol/L, enligt 1177, om du inte har fastat.
Tabell över blodsockervärde för personer som inte har diabetes:
| Mätningstillfälle | Glukosvärde |
|---|---|
| Fastande | 4-6 mmol/L |
| Innan måltid | 4-7 mmol/L |
| Efter måltid (11/2 h) | Mindre än 9 mmol/L |
| Vid sänggående | 5-8 mmol /L |
Man ska vara medveten om att blodsockret normalt stiger 2-3 mmol/L efter en måltid, sett till värdet innan måltiden. Detta är naturligt och fysiologiskt och inget man behöver oroa sig för. Denna stegring indikerar endast att glukos tas upp från maten du precis ätit. Så länge blodsockret går ner igen och når ditt ”normalläge” inom 2-3 timmar så är det normalt.
Det man ska oroa sig för är om blodsockret ligger utanför normalområdet under en allt för stor del av dygnets timmar, dvs om det inte sjunker ner eller om det är för lågt. Även att det inte stiger alls efter en måltid kan tyda på problem. Målet är att måttliga toppar och snabb återhämtning.
Har man diabetes så är ofta ditt P-Glukos 12,2 mmol/L eller högre, när du inte har fastat. Har du fastat och det ligger över 6,1 mmol/L, så vill vården oftast göra en vidare undersökning.
Det är inte ovanligt att ditt blodsockervärde dippar ner efter det att du haft en hög stegring. Är du väldigt vältränad så kan även blodsockret röra sig mer än hos normalpersonen. Även dagen efter det att du druckit alkohol så kan blodsockret dippa. Vid dessa tillfällen kan det under mycket korta stunder vara nere och vända runt 3-4mmol/L.
Om du har diabetes så betyder ett lågt blodsockervärde oftast att du tagit för mycket insulin. En annan förklaring hos diabetiker är att du ansträngt dig fysiskt utan att äta innan eller på grund av svält, bantning eller fasta. Ett blodsockervärde under 4 mmol/L är ovanligt hos personer som inte har diabetes.
Typ 2 diabetes är en sjukdom som har direkt koppling till våra livsstilsval. Sjukdomen utvecklas långsamt, ofta under flera år, vilket gör det svårt att uppmärksamma sjukdomen i tidigt skede. Observera att typ 1 diabetes inte påverkas av din livsstil utan detta är något som du tyvärr har oavsett dina val.
Vet du med dig att du är överviktig så är det första tecknet på att du kan vara i riskzonen för att få typ-2-diabetes (läs mer om insulinresistens). Om du dessutom är stillasittande, dvs du varken motionerar eller tränar regelbundet så har du ytterligare en ökad risk.
De symtom som ofta kommer efter en tid (kan vara år) med högt blodsocker är:
Känner du av något av dessa symtom så kan det vara värt att uppsöka vården för en utredning. Allra bäst är såklart att inte låta det gå så långt, utan i stället gå ner i vikt och börja motionera och träna lite varje dag.
Om man vill ha en stabilare blodsockerkurva och undvika stegringar och dippar så finns det ett antal saker du kan göra.
Det mest effektiva är träning. Att ha mer muskler, dvs att styrketräna är jättebra för att kroppen effektivare ska reglera blodsockret. Även promenader och konditionsträning hjälper till att reglera och snabb på glukosupptaget. Exempelvis kan en promenad på 15-20 minuter efter en måltid göra underverk.
Att undvika snabba kolhydrater är också ett effektivt sätt. Ät helst inte alls godis, glass, chips och liknande överhuvudtaget. Drick heller inte söta drycker med socker. Begränsa även intaget av vit pasta, ris, vitt bröd, mm som anses vara snabba kolhydrater (högt glykemiskt index). Ett sätt för att bromsa upptaget är att alltid äta protein och fett, innan det att du äter kolhydrater (ca 30 min tidigare).
Andra saker som påverkar ditt blodsocker är sömn. Sömnbrist kan öka blodsockertopparna med upp till 30%. Även stress kan påverka dina blodsockernivåer negativt. Det kan vara bra att även känna till att fruktos inte påverkar ditt blodsocker, då detta regleras av levern och inte av insulin.
Insulinkänslig innebär att dina insulinnivåer snabbt går upp och ner för att effektivt reglera glukos som finns i blodet, vilket är positivt. Detta ska således inte blandas ihop med insulinresistens eller prediabetes.
Ofta används blodsocker och insulin synonymt med varandra. Blodsocker handlar dock om hur mycket glukos, dvs socker, som finns i blodet just nu medan insulin är det hormon som kroppen producerar för att hålla blodsockret stabilt.
Blodsocker kan du mäta själv genom ett stick i fingret (kapillärt blodprov) eller genom en CGM (kontinuerlig glukosmätare). Det senare är en sensor som man sätter på armen eller magen som mäter glukos i vävnadsvätskan med någon minuts intervall. Du kan oftast se kurvan via en app, och därmed direkt se hur din blodsockerkurva varierar med kost, alkohol, sömn, etc. Ditt glukosvärde mäts i mmol/L.
Insulin är svårare att testa själv och kan mätas genom ett blodprov eller genom ett oralt test där man dricker en söt glukoslösning som följs upp med flera blodprover. Insulinvärdet mäts i mIE/L. Insulin säger egentligen mer om din metabola hälsa än vad själva blodsockret gör, men det kräver en laboratorieanalys.
Kroppens mål är att hålla blodsockret inom ett smalt intervall för att säkerställa dels att du har tillräckligt med energi, dels för att det inte ska bli för mycket så att blodkärl, nerver och vävnader skadas. Man kan beskriva insulin som en nyckel som kan öppna dörren in till cellerna så att glukos kan tas in, så att blodsockret sjunker igen.
Om man har eller misstänker diabetes så mäter man ofta HbA1c som även kallas långtidssocker. Detta prov tas genom blodprov och visar hur ditt blodsocker varit under de senaste två till tre månaderna. HbA1c kallas också Hemoglobin A1c.
HbA1c värdet varierar från person till person men det brukar vara högst 42 mmol/mol om du inte har diabetes och är under 50 år. HbA1c-värdet ökar sedan lite grann med åldern. Har du typ 2-diabetes så syns detta genom att värdet på provet du lämnat vid minst två tillfällen visar att HbA1c-värdet är 48 mmol/mol eller högre vid båda tillfällena (om du är över 18 år och inte gravid).
I följande tabell kan du se vad HbA1c ungefär motsvarar i blodsocker (glukos):
| HbA1c | Motsvarar medelblodsocker |
| 22 mmol/mol | 4 mmol/L |
| 25 mmol/mol | 4,4 mmol/L |
| 30 mmol/mol | 5,2 mmol/L |
| 35 mmol/mol | 5,9 mmol/L |
| 40 mmol/mol | 6,7 mmol/L |
| 45 mmol/mol | 7,5 mmol/L |
| 50 mmol/mol | 8,1 mmol/L |
| 55 mmol/mol | 8,9 mmol/L |
| 60 mmol/mol | 9,6 mmol/L |
| 70 mmol/mol | 11,1 mmol/L |
| 80 mmol/mol | 12,5 mmol/L |
När du dricker alkohol så påverkar det ditt blodsocker, inte bara i samband med intaget utan även dagen efter. Att insulinnivåerna går upp när man dricker alkohol beror såklart på att det man dricker innehåller glukos. Mer spännande är det att titta på varför alkohol påverkar efter ett intag.
Där är främst tre orsaker till att blodsockret svänger mer än vanligt dygnet efter man druckit alkohol.
För en frisk person är detta oftast inget farligt, men det är heller inte positivt för kroppen. Händer det någon enstaka gång då och då, så är det således okej. Händer det ofta och regelbundet så kan det bli väldigt negativt för kroppen med ökad trötthet, sämre återhämtning, försämrad insulinkänslighet och mycket annat.
Idag kan man smidigt mäta sitt glukosvärde under en period och få sina värden direkt till sin smarttelefon genom en CGM-mätare. Jag testade detta under hösten 2025 för att lära mig mer om hur min kropp fungerar.
Mitt medelvärde för glukos låg för perioden på 5,4 mmol/l. Under natten låg mitt glukosvärde mellan 4,6-4,9. Som lägst var det mellan klockan 03-06 på natten, dvs då jag varit fastande i många timmar. Som högst var det efter lunch och efter middagen då det vid båda tillfällena låg på 6,2 under intervallen 12-15 och sedan 18-21. Jag har tidigare även testat mitt fP-Glukos via vårdcentralen genom blodprov som då visade 5,4 mmol/L.
Mitt uppskattade A1C enligt app:en var 31 mml/mol (5%), dock mätt under en väldigt kort period. Enligt de blodprov jag tidigare tagit via vårdcentral så är värdet 36 mmol/mol, vilket är normalt och garanterat mer korrekt.
Under perioden med CGM-mätare hade jag ett glukosvärde över 8 mmol/l under 3% av tiden. Det högre glukosvärdet inträffade inte helt oväntat efter måltider med mycket socker/stärkelse. Det var dock endast uppe och vände för att inom 1,5 timme vara stabilt igen. Vid ett tillfälle gick värdet upp på 11mmol/l, men i de flesta fall så höll det sig under 9mmol/l efter lunch- och middagsmåltiderna.
Ett normalt blodsockervärde för en frisk person som fastat minst 10 timmar ligger mellan 4 och 6 mmol/L. Enligt WHO anses 3,9–5,6 mmol/L normalt. Efter måltid bör värdet ligga under 8 mmol/L om du inte har diabetes.
Blodsocker, eller glukos, är den mängd socker som finns i blodet vid ett visst tillfälle. Det fungerar som kroppens viktigaste energikälla, särskilt för hjärnan. För höga eller för låga nivåer kan påverka hälsan negativt.
Efter en måltid stiger blodsockret naturligt när glukos tas upp från maten. Kroppen frisätter insulin för att transportera glukosen in i cellerna. Blodsockret ska sedan återgå till normal nivå inom 2–3 timmar.
Om blodsockret ofta ligger över 6 mmol/L fastande kan det vara tecken på insulinresistens eller typ 2-diabetes. Värden över 12 mmol/L utan fasta kräver ofta vidare medicinsk utredning.
Ett blodsockervärde under 4 mmol/L kallas hypoglykemi och kan orsaka trötthet, svettningar och yrsel. Det är ovanligt hos friska personer men kan uppstå vid fasta, hård träning eller för mycket insulin hos diabetiker.
Träning, särskilt styrketräning och promenader efter måltid, är effektivt för att stabilisera blodsockret. Undvik snabba kolhydrater och ät gärna protein och fett före kolhydrater för att bromsa blodsockerstegringen.
Alkohol kan sänka blodsockret under natten eftersom levern prioriterar att bryta ner alkoholen i stället för att frisätta glukos. Dagen efter kan blodsockret svänga mer än vanligt på grund av sämre sömn, vätskebrist och stress.
Insulinkänslighet betyder att kroppen snabbt och effektivt kan använda insulin för att ta upp glukos från blodet. Hög insulinkänslighet är bra, medan låg känslighet (insulinresistens) kan leda till typ 2-diabetes.
HbA1c, även kallat långtidssocker, visar ditt genomsnittliga blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett värde under 42 mmol/mol anses normalt, medan 48 mmol/mol eller högre kan tyda på diabetes.
Ja, både sömnbrist och stress kan höja blodsockret. För lite sömn kan öka blodsockertoppar med upp till 30 %, och stresshormoner som kortisol kan göra kroppen mer insulinresistent.
När man läser olika rapporter och fakta om blodsocker så anges det olika värden för vad som är normalt. Fasteblodsockret är nästan uteslutande angivet som intervallet 4-6 mmol/l, vilket också är det värde man första bör kontrollera och säkerställa. Ligger ditt värde över 6 så ska du definitivt vidta åtgärder. Ligger det över 5,4 så skulle jag rekommendera att du ser över din kost, sömn och träning (kontakta mig om du vill ha hjälp).
Jag skulle även rekommendera dig att åtminstone en gång om året kontrollera ditt HbA1c då detta värde inte påverkas av din dagsform, utan visar resultatet av ditt leverne över tid.
Läs även: Påverkar fruktos vårt blodsocker?
Kalaria, R.N., & Harik, S.I. (1989). “Alcohol and glucose metabolism in the brain.” Journal of Cerebral Blood Flow & Metabolism, 9(1), 127–133.
National Institutes of Health (NIH): “Alcohol’s Effects on Glucose Metabolism.” National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA).
Schrieks, I.C., et al. (2015). “The effect of alcohol consumption on insulin sensitivity and glycemic status.” Diabetes Care, 38(9), 2066–2072.
https://www.1177.se/undersokning-behandling/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/blodprov/blodprov-p-glukos—blodsocker/
https://www.folkhalsorapportstockholm.se/rapporten2/riskfaktorer/hogt-blodsocker/
https://www.hba1cnet.com/publications/
https://www.terveyskyla.fi/sv/diabeteshuset/diabetes/diabetes-som-sjukdom/diabetesundersokningar/blodglukoshalt-eller-blodsocker
Schlesinger S, Neuenschwander M, Barbaresko J, Lang A, Maalmi H, Rathmann W, et al. Prediabetes and risk of mortality, diabetes-related complications and comorbidities: umbrella review of meta-analyses of prospective studies. Diabetologia. 2022;65(2):275-85.
Neuenschwander M, Ballon A, Weber KS, Norat T, Aune D, Schwingshackl L, et al. Role of diet in type 2 diabetes incidence: umbrella review of meta-analyses of prospective observational studies. BMJ. 2019;366:l2368.
Dela gärna denna artikel
Fler artiklar på samma tema
Finns det ett samband mellan föräldrars och barns livslängd
Barn till föräldrar som blivit väldigt gamla lever ofta själv länge och har en lägre risk för flera åldersrelaterade sjukdomar. I denna artikel reder vi ut hur förväntad livslängd och ålder ärvs mellan generationer.
Så hittar du din träningsmotivation
Hur får man träningsmotivation? Att vara motiverad till att gå till gymmet eller till att förbättra sin kondition är inte alltid helt enkelt. Många behöver hjälp med att verkligen komma i gång, och sedan för att fortsätta träna.
Hur många gånger ska man tugga maten?
När jag var liten så hörde jag alltid att man ska tugga maten 30 gånger per tugga. Var det råd kommer ifrån det vet jag inte, men det jag vet idag är att det inte finns någon officiell rekommendation.
Det finns mycket åsikter och tanker om vilka kosttillskott man bör och inte bör ta. Jag testar ständigt nya kosttillskott för att testa vad som fungerar för mig. Jag följer regelbundet upp med blodprov och tester för att verifiera mina värden och att tillskotten har den önskade effekten.
Om du vill förbättra din grundkondition, bygga förutsättningar för god hälsa och bränna maximalt med fett så är det zon 2 pulsträning som du ska fokusera på. Detta innebär att din puls ligger på en nivå av 60-70% av din maxpuls.
Vilopuls – vad är normalt och hur påverkar man sin vilopuls?
I västvärlden så är hjärt- och kärlsjukdom en av de vanligaste dödsorsakerna som drabbar ungefär en av fem människor. En lägre vilopuls är en stark indikator på att du lever hälsosamt och att du har lägre risk att drabbas av sjukdom kopplat till hjärthälsa.
Vill du ha meny och inköpslista på Rikshospitaldieten skickad till din mailbox så fyll i dina uppgifter här nedanför. Du får då tillgång till meny och inköpslista i ett utskriftsvänligt format.
Genom att fylla i och skicka in dina uppgifter detta formulär så ger du oss rätt att spara dina uppgifter. Du kommer att skrivas upp på vår e-postlista och få regelbundna mail om kost, träning och hälsa för ett långt och friskt liv. Du kan när som helst enkelt avprenumerera via länken längst ner i mailet.