Min mormor levde tills hon var 98 år gammal, betyder det att min mamma och senare jag, kommer att bli lika gamla eller ännu äldre? Det korta svaret är att det finns ett visst samband, men genetik förklarar endast 20-30% av variationen i livslängden. Resten står miljö / socialt arv och livsstil för. 

Våra gener kan med andra ord ge en ledtråd för hur gamla vi kommer att bli, men dock bara till en viss del. Vi kan även slarva bort vår genetiska fördel genom en sämre livsstil, då genetik endast ger oss en möjlighet, inte ett utfall. 

Hur påverkar din familjehistoria din ålder? 

Om dina föräldrar blivit väldigt gamla så har du sannolikt också en lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, demens och vissa cancerformer. Har dina föräldrar däremot gått bort i förtid (läs om medelåldern i Sverige) ökar risken för samma sjukdomar.

Man ska samtidigt vara medveten om att gamla föräldrar och släktningar inte gör att man själv kan ignorera risken att gå bort i förtid. Den största delen beror trots allt på miljö och livsstilsfaktorer.  

Studier om livslängd och genetiskt arv

Tvillingstudier från Sverige, Danmark och Finland visar att 20–30 % av variationen i livslängd kan förklaras genetiskt (Hjelmborg et al., 2006). Ärftlighetens betydelse är liten före 60 års ålder men ökar markant därefter.

Adoptionsstudier i Sverige har visat att det är biologiska föräldrars livslängd, inte adoptivföräldrarnas, som bäst predicerar barnets framtida hälsa och livslängd (Lindahl et al., 2016).

Studier har funnit att mors livslängd ofta har större betydelse för döttrars livslängd, medan fars livslängd har starkare samband med söners (Westendorp et al., 2011). Orsakerna kan vara både genetiska (t.ex. mitokondrie-DNA från modern) och miljömässiga.

Många fler studier ligger i linje med ovan observationer och siffran 20-30% återkommer frekvent i internationell forskning när det kommer till ålder och ärftlighet. 

Socialt arv och livsstil: så adderas effekten ovanpå genetiken

Forskning visar att en låg-risk-livsstil (inte röka, normalvikt, regelbunden motion, hälsosam kost, måttlig/ingen alkohol) kopplas till fler levnadsår utan större kroniska sjukdomar och längre total livslängd. I stora Harvard-kohorter ökade den sjukdomsfria livslängden markant bland dem som följde flera sunda vanor, med tydliga skillnader redan från medelåldern. 

Utöver individuella vanor spelar sociala relationer och stöd en självständig roll. En stor meta-analys (148 studier; ~309 000 personer) fann att starkare sociala band är kopplade till ~50 % högre överlevnad, i storleksordning jämförbar med flera klassiska riskfaktorer. Mekanismerna handlar bl.a. om stressreglering, efterlevnad av behandling och hälsosamma beteenden och livsstil som upprätthålls över tid. 

Det “sociala arvet” – att föräldrars vanor smittar – syns särskilt för fysisk aktivitet och kostmönster. Föräldrars rörlighet, träningsintresse och stöd under uppväxten hänger ihop med högre aktivitetsnivåer hos barn/ungdomar, och sådana vanor tenderar att “följa med” in i vuxenlivet, vilket påverkar riskfaktorer som blodtryck, lipider och vikt under många år.

Genetiken sätter således en baslinje (≈20–30 % av variationen i livslängd), men livsstil + socialt arv lägger på en självständig och kumulativ effekt som i praktiken kan flytta många från hög till låg risk – långt innan genetiska skillnader “slår igenom” i hög ålder.

Hur kan du påverka din utfallet?

Vill du påverka din ålder så bör du ha koll på dina värden. Extra stort fokus bör du lägga på ditt blodtryck, dina blodfetter, glukosreglering, inflammationsnivåer samt rök och alkoholvanor. Några preventiva åtgärder du kan ta för att öka sannolikheten för ett långt liv är att:

Optimera din livsstil

• Kost: mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk; minimera ultraprocessad mat och socker.
• Fysisk aktivitet: 150–300 min/vecka kondition (inkl. Zon 2-träning) + 2–3 styrkepass.
• Sömn: 7–9 timmar, regelbundna tider (läs mer om sömn och livslängd).
• Stresshantering: meditation, andningsövningar, sociala relationer.

Medicinsk prevention

• Tidig behandling av högt blodtryck eller höga blodfetter vid riskprofil.
• Screening för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer tidigare om familjehistoriken motiverar det.

Hur kan man tänka om sin egen livslängd i relation till dina föräldrar?

Här kommer lite tips på dig som önskar att leva ett långt och friskt liv. 

• Om båda föräldrar levde länge: Troligen har du en gynnsam genetisk profil – du behöver ”bara” underhålla den.
• Om en förälder dog tidigt: Riskprofilen kan vara delvis ärftlig, men också miljöbaserad. Extra fokus på mätbara riskfaktorer är klokt.
• Om båda dog tidigt: Se det som en anledning att vara proaktiv – tidig screening och prevention kan ofta jämna ut riskerna helt.

Några sista ord om genetik och livslängd

Även om vi till viss del kan förvänta oss att bli äldre om våra föräldrar haft ett friskt och långt liv så ska vi inte satsa allt vi har på utfallet att vi själv kommer att bli lika gamla. Endast 20-30% handlar nämligen om gener, resterande om våra egna val. Ta därför möjligheten att påverka din livslängd oavsett om du fått rätt förutsättningar via dina gener eller inte.